Kurser

Responser

Här är ett mail från Linnéa, en tjej som gick på min första djurkommunikations kurs nu i sommras.

Hej Josefine!
Jag fick jättefin och underbar kontakt med Musse nu, helt fantastiskt, men väldigt sorgligt... Känner att jag måste rapportera och tacka, för utan dig hade detta aldrig hänt! TACK!
Tänkte att du kanske vill veta vad vi fick fram? Jag upptäckte nu hur man ställer frågor, jag har omedvetet gjort det innan också, utan att fatta det, för det går så jäkla fort. Jag trodde det handlade mer om att formulera, men bara jag tänkt nåt så -poff- får jag svar! Riktigt coolt!

"Det enda jag vill är ridning i skogen, utan stora krav.

 Föredrar du någon speciell utrustning?
Utrustning spelar ingen roll, är kraven dom rätta krävs ingen utrustning alls.

Hur tror du att det går med bärigheten utan utrustning?
Det enda jag vet är att jag kommer göra mitt bästa!
I skogen, där kan vi hoppa, och jag skall vara försiktig, över små hinder.
Jag tror att jag är ganska bra på att vara försiktig. Annars ska jag försöka ännu mer.

Jag lever bara här och nu, och det känns bra.

Huvudvärken känns bättre nu, men är inte helt bra

Kan du förlåta mina misstag och tabbar som gått ut över dig?
Jag kan förlåta allt, om bara du förlåter mig för att jag inte kan allt.
Viljan finns men inte kroppen.

(när han säger detta börjar jag storböla, pappret är alldeles fläckigt)

Jag vill verkligen räcka till, och nu känns det mer som att jag gör det.
Jag känner rädsla. För att bli bortvald.

Jag älskar barn, men bara försiktiga barn. En gång var två tjejer (han ger mig en bild av två blonda tjejer i 5-8 årsåldern) som var oförsiktiga. Dom menade inget illa.

Vad gjorde dom?
Jag ser ingen anledning att berätta vad de gjorde, jag säger detta bara för att du skall veta.

När du kommunicerar med människor, kan du placera dom som personer när du träffar dom då?
Jag vet alltid vem du är, och var du är, för att vi har en kontakt, en förbindelse. Unik.  Jag vill behålla den.
Jag vet att ni har era problem, men snälla, behåll mig. Jag kommer alltid att finnas med dig, mer eller mindre

(jag fick en känsla av att han menade typ död eller levande).

Glöm aldrig! Jag glömmer aldrig! Däremot skall vi släppa det förflutna och göra något fantastiskt av framtiden, du och jag. Om du vill. Annars vill inte jag, och kommer aldrig vilja. Kraften att bygga upp något nytt sånt här finns inte. Inte hos mig. Du är ung, du kan det, men inte jag. Jag vet min tid, och när den tar slut, men snälla, lämna mig inte i den ensam. Det vill jag inte. Jag lovar att jag skall göra mitt bästa för att vara till lags, bara jag kan, nej, ändå!

Hur har du det på betet?
Här har jag det bra, men jag saknar människor, och dig. Jag saknar ridturer.

Körning i skogen är buskul, kan vi inte göra det? (han ger mig en bild liksom ur hans synfält bakåt när han blir körd, och jag ser en röd och blå rockard med gubben i keps som kör, och det skumpar liksom i min kropp, så jag tror han travar)

När är detta?
(siffran 4 dyker upp igen) Jag åt hö då. Det var ett stort rött stall. (jag ger en bild på stallet i  Agnsjödal) Nej, inte det, längre bak.

Sedan säger vi hejdå, för jag höll på att säcka ihop! Det är ju jättejobbigt! Särskilt med så många psykiska budskap! Han är så dunderunderbar! Jag fattar inte vad jag gjort för att förtjäna detta, och inte heller hur jag skall kunna återgälda allting. Däremot veta jag att jag ääälskar honom!

Tusen tack Josefine! Du måste hålla fler kurser, så fler kan få uppleva det här, det är ju otroligt!

Massa bamsekramar från Linnéa till både dig och Annika!
________________________________________________________________________________________________________________________________

Här är en respons från Karlotta, som också var på kurs hos mig i sommar.

Jag har varit på djurkommunikationskurs hos Josefine i Kungsbacka, och oj vad jag har lärt mig lite! Det är faktiskt väldigt lite man lär sig, man kan redan! Vi lär oss inte att prata med djuren, det kan vi redan, vi får bara lära oss metoder för hur vi ska få en sådan ren kommunikation som möjligt med djuren. Ja, inte bara djuren för den delen, detta sätt fungerar på allt som lever! Det är bara att välja och vraka vem man vill kommunicera med! Det öppnar en dörr till en helt ny värld, jag menar hur många kan prata med katten om hur maten skulle kunna smaka bättre, eller kanske fråga om man bör lyssna på det man nyligen fått reda på. Det är inte många jag känner som kan det i varje fall. Det är synd eftersom det ger oss alla så otroligt mycket, inte bara mig som människa, utan djuret, den levande varelsen, i fråga också! Jag kan fråga mina med varelser om väldigt mycket, allt från vilken färg på täcket hästen vill ha till hur man bör vara som ledare i en fårflock och vad vänskap är och vad utveckling kan åstadkomma! Jag rekommenderar alla att lära sig metoderna för att kommunicera på fler vibrationer än de vi kan höra med örat.
TACK för en helt underbar kurs!