Frågor och Svar

Fråga: Hej! Jag undrar hur du går tillväga under en session?  Mvh, Camilla

Svar: Hej Camilla. När jag har en session så börjar jag alltid med en kort meditation (ca 2 minuter) där jag andas ordentligt och "släpper" kontrollen. Sedan sätter jag mig i ett rum med djuret/eller med ett kort på djuret och låter djuret prata fritt i princip hur länge och mycket det vill. När djuret sedan tystnar ställer jag dom frågorna jag har fått av djurägaren. Dom frågorna läser jag givetvis inte före djuret har tystnat eller före en session. Detta är för att jag vill vara neutral när jag tar kontakt med djuret ifråga. Hoppas att du har fått svar på din fråga! Kram, Josefine

_______________________________________________________________________________________________________________________________

Fråga: Hur går det till om man vill "anlita" dig till att kommunicera med sitt djur? Med vänliga hälsningar, Eva

Svar: Jo, först och främst tar du kontakt med mig över mail. Då kan du passa på att ställa frågor som du eventuellt vill ha svar på och liknande. Sedan finns d Hej Josefine!
Jag bara undrar en sak..kan du få kontakt med avlidna djur också eller endast djur som är vid liv?
Tacksam för svar!:) /Rebecka

Svar: Hej Rebecka!

Jag tror att jag skulle kunna för jag får vaga budskap från min avlidna schäfer Elvis och ibland när jag mediterar kommer min första hund och ”lägger sig i mitt knä” då känner jag henne som om hon verkligen gjorde det.
Men jag gör det inte på ”riktigt” jag ber aldrig om det och försöker aldrig få kontakt med avlidna djur. Jag känner mig inte redo för det men kanske tar upp den förmågan någon gång i framtiden. Så fram till dess håller jag mig till levande djur.

________________________________________________________________________________________________________________________________

Fråga: Hej tycker att det du håller på med är väldigt intressant..skulle vart skoj att prova någon gång..på min häst.men hur funkar det egentligen? ska man skicka ett foto till dej oh frågor?

åker du någon gång ut för att träffa djuren på rikigt och komunicera med dom? /Kattis

Svar:

Ja, man skickar foto och 20 st frågor till mig och så tar jag kontakt med djuret, låter djuret prata fritt och ställer sedan frågorna och skriver ner svaren jag får till mig.

Hur själva kommunikationen som sådan fungerar vet jag inte. För mig räcker det att veta att det faktiskt fungerar!

Jag har gjort det med gör det inte längre. Detta pga att jag upplever att jag kan göra ett mycket bättre jobb när jag sitter hemma i lugn och ro och så hinner jag skriva ner så mycket mer innan både jag och djuret blir för trötta, om jag sitter vid datorn. När jag gjorde hembesök så använde jag mig av block och penna och fick då ner mindre information under tiden jag höll på. Och så hävdar vissa människor att djurkommunikationer läser människornas reaktioner när dom läser upp och inte kommunicerar på riktigt eller att man kan se om hästen har något problem någonstans om man tittar noga. Men när jag jobbar på distans så kan ingen hävda något sådant då jag bara använder mig av huvudbilder och jag slipper då försvara mitt jobb och informationen som kom fram (vilket kan bli tröttsamt i längden).

________________________________________________________________________________________________________________

Jag fick ett gäng frågor häromdagen över mail, som täcker så mycket kring djurkommunikation, väldigt bra frågor. Tack för dom! Givetvis har jag frågat om frågorna och svaren får läggas upp här.

Vi undrar hur du pratar med djuren? 

Exakt hur det går till vet jag inte. Och jag vill inte veta heller. Bara det att det faktiskt fungerar räcker för mig.

Men hur jag gör när jag pratar med djuren är att jag ”stänger av” mina tankar och rensar huvudet. Efter det låter jag informationen flöda. Och då kommer allt från ord, känslor, lukter, ljud och bilder. Men jag får oftast ord och en del bilder och känslor.

Men när djuret förmedlar en sjukdom eller att den har ont så känner jag oftast det i min egen kropp och beskriver det så detaljerat jag kan, men det kan även i sådana lägen komma ord och/eller känslor.

Och skriver du ned vad djuren säger under tiden den säger det? 

Ja, det gör jag. Jag sitter vid datorn och skriver allt som kommer. Kommer det ord och meningar så skriver jag dom och kommer det känslor/bilder/lukter/ljud så beskriver jag dom.

Jag skriver heller inte stödord så som vissa djurkommunikatörer gör utan jag ser till att hinna skriva ner allt som kommer.

Lyssnar du på alla sorters djur och vilka är lättast/svårast att prata med? 

Ja. Jag lyssnar och kommunicerar med alla sorters djur.

Katter anses vara dom som är svårast, men om man lirkar lite och verkligen är ödmjuk i kontakten med dom så brukar det gå bra. Man får inte bara ”klampa in” hos en katt utan man får be om att få deras budskap. Smicker funkar alltid på katter! Det gör dom enligt mig inte svårare, utan bara lite annorlunda gentemot andra djur.

Hästar och hundar brukar vara med på noterna från första början och det brukar i princip aldrig vara något som helst hinder i den kommunikationen.

Men dom marsvinen, kaninerna och fåren jag har haft har också varit förhållandevis lätta.

Kan man lära sig att prata med djur? 

Jag vidhåller att man kan det. Jag tycker att det är synd att vissa målar upp djurkommunikation som en fantastisk ”gåva” eller liknande. För så är det inte. Enligt mig är djurkommunikationen en väldigt naturlig handling och den finns att gräva fram hos alla.

Vissa människor gräver dock ner det långt och trycker undan det utan att tänka på det. Alla barn brukar ha fruktansvärt lätt för djurkommunikation för att dom har aldrig fått höra att det inte finns eller att det bara är båg. Dom tar det för vad det är.

Men sedan när man blir äldre så får man höra så många åsikter från alla håll (oftast negativa) och man sätter då upp mentala spärrar.

Så när man ska lära sig prata med djur så är det ett himla arbete att låsa upp spärrarna och hitta tillbaka till det naturliga och enkla kring djurkommunikation.

Kan djuren berätta känslor och om sitt förflutna? 

Ja, det kan dom. Vissa är väldigt utförliga i vad dom har varit med om och kan berätta sida efter sida hur dom blivit behandlade, hur människorna har betett sig, hur andra djur har betett sig osv.

Men vissa låser sina minnen och går vidare. Och när man ställer en fråga ang det förflutna till ett sådant djur så blir det bara tomt, svart och tyst. Men jag kan även få en känsla av panik, rädsla, smärta eller liknande.

Så det varierar stort från varje individ.

T.ex. om man inte vet vad djurens föräldrar heter eller vad dom är för ras, kan man fråga det då?

Nej, inte så direkt. Några få hästar jag har kommunicerat med har kunnat ge mig en bild av deras mamma. Är det då en fjording så kan man väldigt lätt säga vilken ras det är. Men är det bara en brun häst så är det näst intill omöjligt.

Och dom flesta djuren har inga sådana band till sina föräldrar så som vi människor har, så dom kan i sällsynta fall nämna något om ”mamma” men aldrig så detaljerad information som ni nämner i eran fråga.